Psi-spår, slagruta och pendel

Jag läste för ganska många år sedan en paranormal avhandling med titeln Psi-Spåret som tar upp ett mycket intressant fenomen som binder ihop psykologi med energilära, de medvetna tankarna med verkliga och påtagliga energier, vilket är högintressant utifrån ett ockult och magiskt perspektiv.

o

Själva grundidén är att en tanke skickar ut en stråle rakt ut från kroppen, från en punkt strax under naveln, till en plats där tanken "uppehåller sig". Om du exempelvis tänker på en detalj hemma i din lägenhet medan du sitter på din arbetsplats så kommer du att sända ut en tankestråle, kallat "psi-spår", rakt mot denna plats i din lägenhet. Denna stråle kan sedan medels en slagruta (på engelska kallat dowsing) kännas av och lokaliseras. Denna tankestråle går igenom de mesta material, även massivt sten. Det enda material som effektivt hindrar psi-spåret är underligt nog aluminiumfolie. Det är i alla fall vad man kom fram till i denna mycket intressanta avhandling som utfördes av en psykiatriker, med förkärlek för det paranormala, tillsammans med en slagruteman.

Boken är utgången från förlaget men är relativt lätt att få tag på i antikvariat. Här är all nödvändig information för vidare efterforskning i ämnet:

Bokens titel: Psi-Spåret - En studie av ett grundläggande
psi-fenomen.

Författare: Göte Andersson.

Förlag: Nyköpings Tvärvetenskapliga Bokförening.

Utgivningsår: 1994.

ISBN: 91-970972-8-4.

Jag kan själv inte bekräfta om bokens huvudtes stämmer eftersom jag själv inte har sett något psi-spår men jag tycker att teorin verkar plausibel utifrån mina kunskaper om den mänskliga auran. Den verkar bekräfta österländska teorier om Qi eller Ki, något som bl.a. är väsentligt i den kinesiska akupunkturläran. Det är också bekräftat av de energier som används i diverse healing-sammanhang, exempelvis hos Reiki. Teorin är definitivt intressant och det hade varit bra om det gjordes mer vetenskaplig efterforskning i ämnet.

Problemet med paranormala fenomen som psi-spåret är att det inte finns några kända redskap eller instrument som används inom den etablerade vetenskapen som kan se eller kvantifiera dessa immateriella fenomen, av den enkla anledningen att de inte är materiella. Erkänner man inget annat än dessa materiella redskap så kommer man aldrig acceptera några som helst paranormala fenomen eftersom de inte går att mäta. Men om man ändå vill studera fenomen såsom "psi-spåret" är man tvungen att förlita sig på ett annat redskap; människan. Problemet med människan är att det inte är ett fulländat redskap, tyvärr, men det är det enda vi har för att erhålla kunskap om det paranormala och om andliga dimensioner. Så därför är man tvungen att ta till slagrutemän i fallet med experimenten med psi-spåret. Man behöver då i så fall acceptera att slagruta fungerar. Gör man inte det kan man helt ignorera boken jag har refererat till ovan.

o

Det intressanta är att psi-spåret och efterforskningen kring dess existens verkar bekräfta slagrutans giltighet, vilket naturligtvis även öppnar upp för olika likartade paranormala fenomen och tekniker, såsom bruket av pendeln.

Kritik har naturligtvis framförts mot denna metods giltighet, bl.a. av Jesper Jerkert. James Randi, mannen som har tagit på sig en livsuppgift att avslöja allehanda charlataner inom de ockulta konsterna, utförde ett idag klassiskt experiment med slagrutemän i Australien för några decennier sedan.

o
Faktum är att man i experimentet från filmen faktiskt kom fram till slutsatsen att det var 20% av slagrutemännen som hade korrekta avläsningar av rinnande vatten. Detta är inte helt övetygande men ändå över den statistiska slumpen på 10% som det refererades till i filmen. Man kan dock med rätta fråga sig varför Randi och hans personal inte belyste dessa siffror mera utan endast betonade det totala medelvärdet? Denna typen av blinda fläckar är ganska så typiska i dessa sammanhang och bekräftar endast tesen om forskaren som medskapare av sitt forskningsresultat.

Annan tankeväckande kritik som framförs mot slagrutan är att med tanke på hur mycket vattenkällor som finns i Sverige så anses det vara relativt lätt att med ren slump hitta vatten. Dock utesluter inte detta att slagruta faktiskt fungerar med vissa känsliga personer. Jag tycker fortfarande att det är intressant att det just var vatten som James Randis experiment hade bäst utslag på. Jag är nämligen övertygad om att vatten är bland de mest ledande och lagrande fysiska materialen. Detta bekräftas bl.a. av homeopatin, men även av den japanske forskaren Masaru Emotos experiment på iskristaller och hur de påverkas av yttre faktorer och mänskliga tankar, etc. Rimligtvis borde ytliga ådror få slagrutan att reagera starkare.

o

Jag har en personlig anekdot som jag skulle vilja dela med er. I min barndom kände jag och min familj en äldre slagruteman som var mycket populär och anlitad. Han hade själv ett stort självförtroende på sin förmåga. Han använde trädklykor formade som ett "Y" och visade en gång upp sina konstarter. Först gjorde han ett eget försök och klykan visade ett stort utslag. Därefter fick min far göra det samma utan att det hände något överhuvudtaget. Min far fick då ställa sig på den punkt som slagrutemannen hade fått utslag på. Han bad min far att hålla i klykan så hårt han kunde med sina båda händer. Sedan lade han sin hand på min pappas axel och då plötsligt drog klykan omedelbart nedåt mot marken med en sådan kraft att barken lossnade runt min fars händer. Detta fick mig att bli övertygad om att det jag såg var ett äkta paranormalt fenomen.

o

Jag inser att anekdoter som det ovan redovisade inte räknas som vetenskaplig fakta. Men personliga erfarenheter är sannerligen viktiga just för den individen som erfar dem. Det är fortfarande personliga erfarenheter som bör avgöra vad vi tror och inte tror är sannolikt. Så har det alltid varit från människans barndom. Kvalitativa forskningsmetoder är de äldsta och är fortfarande giltiga för att bilda den enskilda personens världsbild. Människans psyke är så utformat att det tror intuitivt på det som det själv har sett och upplevt. Varför skall vi tro på något som någon har sagt bara för att han har en vetenskaplig titel och kan uppvisa ett dokument för att bevisa sin tes framför det som vi själva upplever och ser?

o

Vi hade inte haft någon modern psykologi om det inte hade varit för Sigmund Freuds egna kliniska erfarenheter med sina patienter. Naturvetenskapen är dock överlag benägen att avfärda psykoanalys (eller den psykodynamiska teoribildningen) som rena rama fantasier. De förnekar det omedvetna och dynamiska processer hos individen. Det är ju häpnadsväckande trots att de flesta av oss intuitivt vet att Freud hade rätt i ganska mycket. Jag säger inte att kvalitativ metod är bättre än den kvantitativa. Jag menar dock att det är rationellt att tro på det man ser och upplever med sina egna ögon. När förnuft och intuition bekräftar varandra är sannolikheten ganska hög för att man har erfarit någonting genuint och sant.

Sedan erkänner jag naturligtvis den ideomotoriska effekten såsom en förklaringsmodell för många av dessa fenomen. Jag är även medveten om att slagrutan av sorten "Y" är lätt att få att svänga med små rörelser. Men det syns ganska tydligt eftersom klykan "tänjs" eller blir böjd. Vad som sedan i sin tur påverkar det undermedvetna till dessa rörelser är ju omdiskutabelt. Jag kommer dock så väl ihåg att min far höll i klykan med ett fast grepp och höll sina händer helt stilla. Jag minns så tydligt att klykan själv föreföll dras nedåt mot marken. Det som dock är så anmärkningsvärt är att barken lossnade från klykan vilket bekräftar att klykan slets i hans händer som om den hade en egen kraft. Så den ideomotoriska effekten känns mer långsökt rent logiskt jämfört med tanken att det faktiskt var en kraft som påverkade grenen.

o

Sedan är jag övertygad om att det inte är klykan själv som "lever" utan att den påverkas av människan, vilket påvisas av att den rörde sig först när slagrutemannen tog tag om pappas axel; han överförde sin förmåga som leddes genom min fars kropp, över klykan och ner mot vattnet (om det nu fanns vatten där; vi grävde aldrig för att se efter). Jag kan dock inte se en rationell förklaring i den ideomotoriska effekten (små skakningar i händerna) att denna skulle få klykan att snurra i min fars händer så att barken lossnade.

Nu kanske läsaren undrar vad allt detta har att göra med Golden Dawn och den Rosenkorsiska Traditionen. En hel del faktiskt. För att börja med psi-spåret så anser man inom Golden Dawn att ett tankespår kan lämna auran (eller ”förnimmelsesfären”) i samband med ”astrala resor”, dvs. när man ”skådar in i andevisionen” (eng. "scrying in the spirit vision") genom vissa symboler som korresponderar med vissa existensplan. Tankestrålen representerar då olika grader av projektion, och i vissa gynnsamma situationer kan en avbild av auran formuleras i andra sidan av tankestrålen vilket resulterar i genuin astralprojektion, det som kallas för ”färdande i andevisioinen” (eng. "travelling in the spirit vision").

Utöver detta så verkar psi-spåret bekräfta att man med tankens kraft kan ladda ett föremål, exempelvis en talisman. Talismanisk magi utgör en viktig ingrediens inom Golden Dawns magiska system. Exempelvis ”konsekrerar” magikern sina verktyg eller redskap som denne använder i det rituella magiska utövandet.

Sedan är det ett faktum att man inom R.R. et A.C. (Golden Dawns Inre Orden) även brukade sig av vissa klassiska divinationstekniker såsom ”vandrande bord”, skådande i kristallkula samt pendel. Den sistnämnda kallas ”the ring and the disc” och brukar sig av en cirkulär karta med syboler, bl.a. hebreiska bokstäver och allt som korresponderas med dessa (inklusive färger), över vilket man håller en speciellt konstruerad ring suspenderad från en tråd (se illustrationen nedan). Pendel är en teknik som är snarlik slagruta i det att den ideomotoriska effekten brukas för att få svar som erhålls från de klärvoajanta förmågorna hos utövaren.

Avslutningingsvis vill jag problematisera den ideomotoriska effektens innersta väsen i samband med bruket av pendel. Man kan konstatera att det i de flesta fall handlar om omedvetna små muskelrörelser som får pendeln att svänga. Men vad är det som påverkar det omedvetna i sin tur? Inom den ockulta läran kallas det omedvetna för det subjektiva sinnet eller det undermedvetna. Det undermedvetna förmedlar sina intryck om omvärlden som det erhåller av sinnena vidare till det jag-medvetna, dvs. det vakna jagmedvetandet - ”jaget”. Men förutom att förmedla den yttre världen för oss, förmedlar den även paranormala, översinnliga och andliga ”intryck”.

Många översinnliga intryck och klärvoajans tillhör det omedvetna eller det undermedvetna, men den sanna intuitionen sägs kunna härledas från en tredje instans i psyket kallat det övermedvetna, en del av det mänskliga själslivet som även erkänns av diverse transpersonella psykologiska skolor. Inom den Jungianska skolan motsvarar detta det kollektiva omedvetna. Inom detta finns Självet eller Det Högre Jaget såsom en psykisk instans, vilket motsvarar ”jaget” i det jag-medvetna, bortsett från att den senare är en blek återspegling av det övermedvetnas ”Jag”. Sålunda kan i ljuset av denna ockulta lära pendeln visa vägen till dels klärvoajanta sidor i det undermedvetna men även till intuitiva källor i det innersta hos människan.

S.R.